Hitta rätt i sadeln.

från tidningenridsport.se. Av Mads Hendeliowitz & Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club Dressage.


 
Illustration: Hella Stening.


- Vi ryttare skyller ofta på hästen om det inte går bra i stället för att börja med oss själva, säger Mads Hendeliowitz.
Hur ryttaren placerar och använder sin mellandel är avgörande för hur väl ryttaren lyckas i sin kommunikation med hästen.
- Jag uppskattar att ungefär 85 procent av ridningen utgår från ryttarens mellandel, säger Mads.

Gemensam rörelse
När ryttaren sitter till häst fortplantas hästens rörelser till ryttarens kropp och bidrar till att häst och ryttare får en gemensam rörelse. Ryttarens bäcken och rygg absorberar hästens rörelse. Bäcken och höfter behöver vara rörliga både uppåt och nedåt, fram och tillbaka och i sidled för att ryttaren ska kunna följa med i hästens rörelser utan att störa dem. Överkroppen ska vara avspänd och placerad mitt över höfterna. Ryggraden är en förlängning av ryttarens bäcken. Takt och balans hänger ihop och takten utgår från bäckenet och ryggen.
- Ryttaren fångar upp hästens rytm och kraft genom bäckenet.
Vikten fördelas jämnt på en triangel som består av skrevet och de båda sittbenen.
- Du ska hela tiden känna den här trekanten när du sitter i sadeln. Kontakten med hästens rygg varieras så att den ibland är mer, ibland mindre.

Hitta tyngdpunkten
Sitsen ska vara stadig men samtidigt mjuk och elastisk och alla leder i ryttarens kropp ska vara mjuka. Sadeln är viktig, den ska hjälpa ryttaren att placera sig så nära hästens tyngdpunkt som möjligt. Det är viktigt att använda en sadel som hjälper ryttaren att hitta rätt balans och som har tillräckligt med plats så att ryttaren kan flytta sina sittben och förändra sitsen på rakt respektive böjt spår.

Hästens rygg måste få plats att röra sig så att ryttaren kan "swing with the horse". Och ryttaren får absolut inte hamna för långt bak i sadeln.
Ryttaren ska sitta rätt upp och ner på sittbenen och ha känslan av att landa på fötterna om hästen plötsligt försvann under honom.
Ryttare behöver jobba med att hitta sin egen tyngdpunkt och ta reda på om de är före eller efter i rörelsen.
- Dressyrryttare är ofta efter i rörelsen medan hoppryttare ibland är före hästen, säger Mads.

Det finns olika övningar som kan hjälpa ryttaren att hitta rätt tyngdpunkt och placering i sadeln.
- Den gamla hederliga balanssitsen (se illustration ovan) är utmärkt för att ryttaren ska känna sina sittben. Lyft ut benen åt sidorna och balansera bara på dina sittben.

Rid lätt i olika takt
Att rida lätt i olika takt är en annan övning som kan användas för att få en bra rytm och hitta rätt tyngdpunkt.
- Börja med att stå upp två steg och sitt ett. Sedan kan du prova med att stå ett steg och sitta två. Om du är i bakvikt ramlar du ner i sadeln igen, säger Mads.

Rytmen är otroligt viktig i ridningen. Om du är instabil stör du hästen, om du däremot är stel och stum bromsar du i stället hästens ryggrörelser.
- Takt och rytm är första steget i utbildningsskalan och utgår från bålstabiliteten och de muskler som ligger närmast ryggraden. Om du drar in naveln påverkas musklerna i ländryggen.

Styr med sittbenen
När ryttaren rider på rakt spår ska hon eller han sitta mitt över hästen. På böjt spår behöver ryttaren flytta tyngdpunkten en aning inåt. Det yttre sittbenet används som stöd i böjningen och flyttas en aning in mot mitten av sadeln samtidigt som det inre sittbenet pekar i riktning mot hästens inre bogbladsspets.
- Många ryttare glömmer att ändra sin sits i hörnpasseringen och hamnar på yttersidan i stället, säger Mads.

Att rida serpentiner är en utmärkt övning för att kontrollera att du använder dina sittben på rätt sätt. Rid mjuka serpentinbågar där du försöker styra din häst enbart med hjälp av sittbenen.
Alla ryttare är mer eller mindre oliksidiga och de flesta har ett favoritvarv som de helst rider i. I övningen med serpentinbågar kan du själv känna efter om du har svårare att komma fram med den ena eller andra sidans höft.

Stabil bål viktigt
Många ryttare använder Balimopallen för att öva rörlighet och liksidighet.
- Övningar på en Balimopall eller en pilatesboll förbättrar din kroppsmedvetenhet och känslan för hur bäcken och höfter ska användas, säger Mari Zetterqvist Blokhuis.

Bålstabiliteten är väldigt viktig för ryttare. Därför behöver ryttaren vara tillräckligt stark i mag- och sätesmuskler för att kunna inverka med sin mellandel.
- Ryttare är ofta starka i armar och ben men svaga i mellandelen. Det gör att vi blir obalanserade och rider för mycket med sporrar och hand i stället för med säte och skänkel.

En bra övning för att stärka mellandelen är "plankan": håll kroppen i en rak linje över marken och vila på armbågarna och på fötterna.
- Testa att stå en minut i plankan. Om du klarar det med lätthet är du stark i bålen.

Lycka till!


Mjuk hand ger bra kontakt.


 
Illustration: Hella Stening.


TRÄNINGSTIPS:
Hur ryttaren använder sin hand är viktigt för resultatet i ridning. Det första Lotta Björe tittar på när hon ser ett ekipage, är hur ryttaren använder sina händer.

- Rutinerade ryttare rider oftast med en bra hand, även om vissa använder sina händer känsligare än andra. Varje ryttare behöver jobba med att kunna rida med så osynliga hjälper som möjligt.

- Jag tänker mig alltid in i hur det är att vara häst och hur obehagligt det måste vara om ryttaren har ovarsamma eller okänsliga händer, säger Lotta Björe.
Hästen tar mer skada av om ryttaren rycker den i munnen än om hon till exempel sitter med uppdragna hälar eller lutar sig framåt.

Mjuk och följsam
Vad är då en bra hand? Handen ska vara mjuk och följsam mot hästens mun, och vara en förlängning av tygeln. Det är viktigt att handen är buren med armbågen lätt böjd, utan att handen blir för hög eller ostadig.
- Ett problem som jag ofta ser är en för låg och nertryckt hand eller en arm som är för rak. Då blir tygeltagen stumma. 

Händerna ska hållas med en handsbredd mellan och handen ska vara omvriden så att ryttaren ser lite grann av de tre första knogarna på handen. Armbågarna ska vara mjukt böjda och hållas mjukt intill kroppen utan att klämma.

Tygellängden ska vara tillräckligt kort så att ryttarens armbågar hamnar något framför överlivet.
- Rider du med för lång tygel så kommer armbågarna för långt bak. Det leder till att armarna blir yviga  och att du inte blir tillräckligt följsam i sprången.

"Finlir"
Tygeltagen tas främst genom att ryttaren öppnar och stänger handen. Första graden av samling är när ryttaren kramar en aning med handen för att göra en förhållning, medan första graden av eftergift är när ryttaren öppnar en aning på fingrarna. Olika hinder ställer olika krav på eftergift och yngre hästar kräver oftast en längre eftergift.
- "Finliret" sitter i händerna och ryttaren ska inte ge för mycket eftergift med armarna.

Ryttaren ska hela tiden ha en lätt kontakt med hästens mun för att den inte ska lägga sig i framvikt och bli hängande i ryttarens hand. Utan ett jämnt stöd är det svårt att rida i en bra rytm.

Gör som Malin!

Rutinerade ryttare har ofta bra händer och ett bra samspel med hästen på hinder, och det gäller även vid tidshoppning. De har förmåga att rida mjukt med bibehållen rytm även när de rider snäva svängar eller i ett högre tempo.
- Ett bra exempel är Malin Baryard Johnsson, som väger väldigt lite och rider lika bra på en Grand Prix-häst som på en 4-åring. Det ser alltid lika lätt ut och hon gör sina hästar väldigt känsliga för hjälperna.

Rätt betsling
Många ryttare säger att "min häst är så stark" eller att "min häst är så svår i munnen". Då beror det på att ryttaren inte har jobbat hästen så att den svarar på mjuka, känsliga hjälper. Det är även mycket viktigt att ha koll på hästens munstatus.
- Det är ryttaren som formar hästen. Ibland ser man en häst som varit väldigt uppbetslad med en ryttare och som plötsligt går jättefint på tränsbett med annan.
Det är naturligtvis skillnad mellan olika typer av bett och hur de verkar.
- Ett bett är inte skarpare än man gör det till. Målet ska alltid vara att rida med så lite betsling som möjligt och med en fin hjälpgivning.  
- Däremot ska ryttaren inte vara rädd för att betsla upp hästen om det behövs, men då är det viktigt att ryttaren har den balans och följsamhet som krävs.

Skola ponnyn
Det kan vara svårt för små ponnyryttare om ponnyerna är allför starka. Då behöver förälder eller tränare ta sitt ansvar och rida ponnyn så det blir enklare för barnen.
- Ponnyn blir lydigare och barnen lär sig att rida bättre och med känsligare hjälper. Då kan de koncentrera sig på rätt saker. Anna och jag red ofta lillasyster Emmas ponnyer när hon var liten. Det underlättar om en ung ryttare rider på en skolad ponny.
- Jag tycker att vi borde vara mer noggranna med grundridningen i Sverige, redan på ponnystadiet.

Skaffa dig inspiration
När Lotta är på världscuphoppningarna ser hon vissa skillnader mellan hur olika tävlingsryttare använder sina händer. Hur ryttaren använder sin hand beror på hur han/hon är byggd och även på temperamentet hos ryttare och häst.
- Toppryttarna har oftast bra händer även om de rider på lite olika sätt. Alla bra ryttare rider med en "levande" och följsam hand mot hästens mun. Malin rider med en lägre hand jämfört med Rolf-Göran. Här gäller det att du tittar på dem som är bättre än du själv för att få inspiration.

Bra övningar
Det finns olika övningar som ryttaren kan använda för att träna upp sin balans och koordination och för att få en starkare skänkel. Då blir även ryttarens hand bättre.
- En bra övning är att byta sittben i vart tredje steg.

Att bli longerad är också väldigt bra. Då kan ryttaren koncentrera sig helt på sig själv.
- Rid med "väderkvarnsarmar", "mjölka kor" samtidigt som du lyfter upp det ena benet, vrider ut det från hästen och släpper ner det.

En annan bra övning är att stå i lätt sits och först hålla händerna på huvudet och sedan bakom ryggen. Att tänja på överlivet och titta bakåt är också en bra övning.
- Börja med att göra övningarna när du står stilla.

Lottas tips för en bra hand
* Handen ska vara en förlängning av tygeln mot hästens mun.
* Håll handen "buren" med armbågen lätt böjd.
* Det ska vara en handsbredd mellan dina händer och du ska se de tre första knogarna på handen.
* Det är du själv som ryttare som formar hästen.
* Målet är att du ska kunna rida med så lite betsling som möjligt och med mjuka, fina händer och full kontroll över hästen.
* Ung ryttare ska rida på skolad ponny/häst för att kunna koncentrera sig på rätt saker.
* Öva din balans, koordination och benstyrka för att få en mjuk och obe­roende hand.
* Titta på ryttare som är bättre än du själv för att få inspiration.

Lycka till!

från tidningenridsport.se av Lotta Björe och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club.


Så får du hästen mer rakriktad.

Från Tidningen Ridsport, Mads Hendeliowitz och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club Dressage.


TRÄNINGSTIPS:
Att rakrikta hästen är grundläggande för allt arbete och för alla rörelser. Med den här övningen kan du kontrollera att din häst är rakriktad.

                                     Börja med att rida på mittvolten i den svaga sidans varv i trav lättridning eller nedsittning, eller i galopp om det känns lättare.
- Då blir det trevligare ridning och hästen sätter sig inte emot. Om du börjar med att bråka med hästens starka sida så förstärker du den.

Forma efter mittvolten
Rid på mittvolten och utse fyra punkter. Rid med hästen ställd och böjd efter linjen. Behåll ställningen på den inre tygeln och reglera ställningen med yttertygeln. Om hästen vill förböja sig i inre sidan, rätar du ut den med hjälp av yttertygeln. Den yttre tygeln reglerar ställningen och den yttre bogen hålls på plats genom den framåtdrivande ytterskänkeln.

På bilden ser man en häst som är starkare i höger sida, vilket gör att den sätter mer muskler på högersidan. Illustration: Hella Stening.

När det fungerar rider du rakt fram längs fyrkanten innanför spåret och ställer hästen inåt. Kontrollera att hästen "spårar", det vill säga att den går rakt fram med fram- och bakben på samma spår.

Byt till den starka sidan
Därefter byter du varv och rider på stora mittvolten i den starka sidans varv.
- Där är principerna desamma, men var noga med att behålla stödet på den yttre tygeln genom att driva fram hästen med den svaga sidans skänkeln så att hästen spårar. Rör på den inre handen så att du "lirkar loss" den starka sidan med innertygeln. Innerskänkeln håller den inre bogen på plats och hind­rar hästen från att falla inåt i volten.
Ta små ledande tygeltag på innertygeln och undvik att tränga med den inre handen. Försök att omväxlande leda in och lätta med den inre tygeln och se till så att du aldrig fastnar i den starka sidans tygel. Om du hela tiden är mjuk och följsam blir hästen mjuk, eftersom den inte har något att göra motstånd mot.

Bjuda framåt

Fortsätt runt fyrkanten och driv fram hästen på den svaga sidan samtidigt som du håller koll på den starka sidans bog, så den inte faller ut. Oavsett vad du gör ska hästen hela tiden bjuda framåt. Rakriktningen får aldrig ske på bekostnad av hästens framåtbjudning.
- Jag utgår alltid från känslan i handen, säger Mads. Det vi känner i handen är ett symptom på vad vi har bakom oss och under oss.
- Jag håller stadig kontakt med den svaga sidans tygel och genom en mjuk hand på den starka sidan lirkar jag långsamt tills jag får in hästens kropp mellan hjälperna.

Handen följer med

Hästen rör sig i en pendlande rörelse från sida till sida i alla gångarter och därför är det viktigt att ryttaren är mjuk och följsam för att inte begränsa hästens rörelser. Extra viktigt är att handen följer med i hästens rörelser.
- Titta på hur hoppryttarna gör om hästen hoppar snett. Då bygger de hinder som gör att hästen lär sig hoppa rakt, i stället för att hela tiden försöka rätta in hästen. Vi dressyrryttare grejar gärna för mycket.

Mads råd om hur du rakriktar din häst
* Se till att din häst förstår de grundläggande hjälperna (framåtdrivande, förhållande, vändande och sidförande).
* Kontrollera att hästen bjuder framåt och bär sig själv och accepterar bettet, det vill säga ryttaren.
* Börja med att kontrollera att du själv sitter mitt över hästen.
* Starta med böjning och kontrollera att hästen är lika genomarbetad i den inre som den yttre sidan och är redo att bära mera vikt på bakbenen.
* Inrikta dig på att stärka den "svaga" sidan.
* Utgå från känslan i handen, eftersom den är ett symptom på vad du har bakom och under dig.
* Undvik att rikta in fram- och bakdel för mycket på en för ung häst, den behöver först lära sig att flytta sina ben.


En favoritövning.

Här kommer en övning som jag verkligen gillar. Den brukar jag göra med nya hästar eller med hästar som inte håller riktigt jäma galoppsprång och kanske är lite stressiga i hoppningen. Den är för den delen lika bra för mig som ryttare också för att inte greja och måtta en massa. Ibland kanske man vill hoppa lite mer banlikt men känner att man inte riktigt får till det med en massa relaterade avstånd för att man tappat rytmen lite.
Det är en evighetsbana som går att hoppa hur länge eller hur högt man vill.
Själv brukar jag låta hindrena ligga någonstans mellan 80cm och 1.10. Det är inte själva hindrena som är fokus här utan galoppen. att komma till varje hinder och bom med en jämn galopp och lika bjudning fram till båda sidorna.




Jag sätter alltså upp ett räcke på ena långsidan och en oxer på andra och så har jag en bom på varje diagonal, och så hoppar jag tex räcket först i vänster galopp, rider sedan snett igenom, byter galopp över bommen, vidare till oxern och sedan snett igenom över andra bommen där jag byter till vänster galopp igen och fortsätter till räcket osv.
Att ha en galoppbom framför tycker jag är bra just på denna övningen eftersom den hjälper till ytterligare att hålla jämna steg hela tiden.

Här kommer en liten filmsnutt där jag berättar lite. ;)



Nu blev ju detta kanske inte någon höjdarfilm, mest guppigt och rörigt och så förösker jag prata superlångsamt för att man ska höra, (pratar rätt fort annars haha) men ni fattar nog på ett ungefär.
Dessutom var det ett bra kvitto att rida övningen en runda på en hand, då kände jag verkligen att hästen väntade på mig och att galoppen var jämn och fin, inget tjafs med huvudet, jag kunde svänga och byta med sits och ben och behövde inte greja med händerna.
Jag är ju av den åsikten att man bör kunna kontrollera hästen på marken innan man hoppar och att veta var man vill att hästen ska sätta fötterna även när det är sådana här minihinder.
Man behöver absolut inte ha hinder om man inte vill, det går lika bra med bommar på marken också!



Gymnastik som får hästen att lyssna.

ARTIKEL FRÅN TIDNINGEN RIDSPORT.
AV: Lotta Björe och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club


Mål
Ryttaren tränar på att få hästen lydig och runt innerskänkeln i svängarna. Rätt utförd blir hästen mjuk, lösgjord och avspänd.

Svårighetsgrad
Det här är en medelsvår övning som rids över låga hinder och räcken (cirka 0,50-0,70 meter). Övningen rids på ridbana eller i ridhus med måtten 20 x 60 meter.

Uppvärmning
Börja med att rida serpentinbågar mellan bommar och räcken. Rid mellan vartannat hinder/bom. Har du har en äldre, lydigare häst kan du prova att rida mellan varje hinder/bom. Var noga med att leda hästen runt i svängarna. Ju närmare hinderstödet du rider, desto mer får du hjälp att forma hästen och flytta ut bakdelen.

Nästa övning är att du galopperar på en åttvolt mellan räckena för att träna byten på relativt rakt spår i riktning mot staketet. Var noga med att samla upp hästen före bytet och att rida rakt fram. Då får du hjälp av staketet med att byta galopp. Använd ytterskänkeln i bytet i stället för att titta ner på innersidan.

Hinderuppställning
Hinder 1: Räcke med utfyllnad.
Hinder 2: Räcke med utfyllnad.
Hinder 3: Cavalettiserie med räcke (1-1,2 meter mellan cavalettibockarna).
Hinder 4: Räcke med utfyllnad (cirka 20 meter efter hinder nr 3).
Hinder 5: Räcke med utfyllnad.
Hinder 6: Oxer.
Hinder 7: Serie som består av fyra räcken och tre cavalettibockar (3-3,2 meter mellan) och avslutas med en oxer 16 meter bakom serien (fyra eller fem galoppsprång).

Så här rider du övningen

ÖVNING A (se nedan)
Starta i lugn galopp i vänster varv och hoppa över hinder 1 och 2 på en stor åttvolt med anridning mot staketet. Var noga med att flytta ut hästen för innerskänkeln före och efter varje hinder med bibehållen rytm. Hästen ska vara rak över hindret. Upprepa ett par gånger.



ÖVNING B (se ovan)
Trava över cavalettiserien med räcke (hinder 3). När det är mer än en bom kan du lättare känna om hästen är lydig och inte länger steget och ökar farten. Var noga med att hästen ligger kvar i ett lugnt tempo. När hästen landar i lugn galopp fortsätter du med att hoppa hinder 4 (räcke) i galopp. Om hästen är olydig och vill rusa efter hindret vänder du in runt oxern och saktar av till skritt och lossar hästen med den inre skänkeln. Om du har en lydig häst fortsätter du längs fyrkanten och rider tempoväxlingar i galopp.
När det går bra startar du med cavalettiserien (hinder 3) i trav och fortsätter i galopp över räcket (hinder 4). Fortsätt in på s-bågen (hinder nr 5,  6 och 1). Avsluta med att hoppa serien på långsidan (hinder 7).



ÖVNING C (se ovan)
Starta i vänster galopp. Vänd in och hoppa hinder nr 2 (räcke) mot staketet. Därefter rider du in i s-bågen från motsatt håll och hoppar hinder nr 1, 6 och därefter nr 4. Avsluta med att hoppa serien (hinder 7) åt motsatt håll. Du behöver vara snabb med att räta upp överlivet i landningen efter oxern för att inte komma för snabbt in i serien med bockar och räcken.



Få hästen lydig efter hinder.


Här kommer ett träningstips som inte kräver så mycket hindermaterial. :)



 Illustration: Hella Stening.


Mål
Ryttaren tränar på att få hästen lydig efter hinder. Övningen övar även ryttarens förmåga att rida i en bra rytm både före, över och efter hinder och rätt utförd blir hästen lydig.

Svårighetsgrad
Övningen rids på ridbana eller utomhusbana med måtten 20x50 meter eller större.
Starta med en hinderhöjd på 60 centimeter och öka successivt beroende på hästens utbildnings­nivå.

Hinderuppställning
Ett rättuppstående hinder mitt på långsidan innanför spåret. En bom pla­ceras cirka 15 meter (fyra normala galoppsprång) på den ena sidan av hindret och en annan bom placeras 18 meter (fem normala galoppsprång) på den andra sidan.

Framridning
Börja med att lägga en volt över en av bommarna, för att träna "ögat-känslan" att hitta bommen. Övningen är också bra att träna på för att göra hästen lydig.

Så här rider du övningen

Börja i galopp i vänster varv och galoppera i en jämn rytm över bommar och hinder. Till att börja med blir det ganska enkelt att få in fyra språng före hindret. Däremot blir de fem galoppsprången fram till nästa bom ganska svåra att få in eftersom avståndet blir kort.
Byt varv och hoppa från det and­ra hållet. Nu blir det enkelt att få in de fem sprången före hindret men det blir däremot svårare att få in de fyra galoppsprången efter hindret.
När det fungerar (och om du har en rutinerad häst) kan du lägga in ett galoppsprång extra, framför allt före hindret. När du höjer hind­ren blir det svårare att få in det extra galoppsprånget mellan bom och hinder eftersom hindret blir högre och avsprångspunkten något tidigare. Om du ändrar till oxer flyttar du bommen bakom hindret motsvarande hindrets längd.

Det här är en bra övning att träna på för att stärka hästen genom att få den att "elevera" mer (hästens språngkurva där den sätter under sig mer) och få den att hoppa mer på styrka/kraft i stället för på fart.

Tänk på
Övningen ska resultera i att du får en lydig häst så att du kan rida med en mjukare och jämnare rytm både före, över och efter hind­ret.


Av Sylve Söderstrand & Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club. Från tidningenridsport.se

Hej!

Idag kommer det förmodligen bli dålig uppdatering alternativt bara mobilbloggning. :)
Jag kommer inte att vara hemma så mycket, jag ska rida lite nu och sedan pyser jag och vet inte när jag kommer tillbaks ikväll.
Vad ska ni hitta på idag?

Jag ska ut och hoppa lite nu och jag ska bara träna anridningar och tempo idag med några hästar, som en fortsättning på det jag hoppade igår. (Inte med samma hästar).
Jag kommer att använda två oxrar och rida som på en stor åtta som ni ser på bilden.
Väldigt nyttigt och väldigt enkelt att bygga när man inte har så mycket tid.





Jag måste skynda mig nu, men vi hörs senare idag. Ha en superbra dag!


Hoppövning.

Här kommer en övning som jag själv gillar mycket i olika varianter och som jag nu hittat på tidningenridsport.se.

TRÄNINGSTIPS: Lotta Björe ger tips på en övning som du kan använda när du vill träna på att känna rytmen och att rida i rätt grundtempo. Dessutom övar du på att ha bra framförhållning.


 

Med denna hinderuppställning kan du rida flera olika övningar - alla med målet att lära sig känna rätt rytm och grundtempo.


Mål
För ryttaren att lära sig att rida i ett bra grundtempo och behålla rytmen. Rätt utförd förbättrar övningen ryttarens kontroll över hästen.

Svårighetsgrad
Det här är en övning som rids över cavalettibockar och låga hinder. Den rids i ridhus eller på ridbana med måtten 20 x 50 meter eller större.

Uppvärmning
Värm upp hästen i trav och galopp. Rid på en volt över cavalettibockarna (hinder nr 1 och 2) med tre språng mellan bockarna. Var noga med att ha hästen runt den inre skänkeln och anpassa tempot. 

Hinderuppställning
Hinder nr 1: Cavalettibock på böjt spår.
Hinder nr 2: Cavalettibockar på böjt spår (10-10,5 meter efter hinder 1). 
Hinder nr 3: Cavalettibock.
Hinder nr 4: Serie som startar med ett kryss, sedan kommer en planka 3-3,2 meter efter. Serien avslutas med en oxer 5,5-5,8 meter efter plankan.
Hinder nr 5: Räcke med utfyllnad.
Hinder nr 6: Oxer.
Hinder nr 7: Oxer.
Hinder nr 8: Plank (räcke).

Övning A
Rid på en volt över cavalettibockarna (hinder nr 1 och 2) och fortsätt över den andra cavalettibocken (hinder nr 3). Byt varv och rid övningen åt det andra hållet. Träna på att använda blicken och att tidigt titta mot nästa hinder.

Övning B
Starta i höger galopp och rid hindren i ordningen 1-2-3-4-5 och avsluta med hinder nr 3. Sväng till höger och börja om på hinder nr 1 igen. Det här är en evighetsbana där du tränar på att bibehålla kontroll och rytm.

Övning C
I den sista övningen rider du samma bana men efter hinder nr 3 vänder du till höger och rider in mellan cavalettibockarna och hoppar hindren 6, 7 och 8 i en s-formad båge. Dessa hinder kan vara lite högre än de övriga.

Tänk på
Var noga med att ha framförhållning och att bibehålla en bra rytm och kontroll över din hästen genom hela övningen.



från tidningenridsport.se och Lotta Björe och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club


Bedömningar i hoppning.



  • I alla A-bedömningar
    Första olydnad 4 felpoäng.
  • Andra olydnad, gäller elit, nationell och regional tävling uteslutning.
  • Andra olydnad, gäller lokal-, inbjudnings-, klubbtävling samt alla avdelning B och utbildningshoppning 8 felpoäng
  • Tredje olydnad gäller lokal-, inbjudnings-, klubbtävling samt alla avdelning B och utbildningshoppning uteslutning
  • Nedslag på hinder eller nedtramp i vattengrav 4 felpoäng
  • Omkullridning/avfallning uteslutning
  • Ekipage som under ritten erhåller mer än 20 hinderfel uteslutning

(i bedömning C motsvarande mer än 5 nedslag eller mer än 4 nedslag och en olydnad) Överskridande av maximitiden, i alla grundomgångar, båda faserna i bedömning ”Två faser”, och omhoppningar som inte är mot klockan, för varje påbörjade 4-sekunders intervall 1 felpoäng Överskridande av maximitiden i omhoppningar mot klockan för varje påbörjad sekund 1 felpoäng Överskridande av tillåten tid uteslutning Summan av felpoäng på hinder och tidsfel ger ryttarens resultat för ritten. Tiden för ritten kan vara avgörande för placeringen beroende på bedömningen i klassen

  • Bed A
    Endast grundomgång. Tid tas men används bara för att se om ekipaget får tidsfel eller inte. Ryttare med samma antal fel är likaplacerade. Används alltid i unghäst- och ungponnyavdelning. Klass med bed A behöver inte ha en särskild unghäst/ungponnyavdelning.

  • Clear Round
    liknar bedömning A. Ekipage som inte är felfritt får starta en gång till mot särskild startavgift. Rosett delas ut till ekipage som är felfria i första försöket. Klass med bed Clear Round behöver inte ha en särskild unghäst/ungponnyavdelning.

  • Bed A:0
    Endast grundomgång. Ryttare med samma antal fel skiljs åt genom tiden. Är tiderna också lika så är ryttarna likaplacerade. Bedöming A:0 får inte finnas i 1.00 m och lägre för häst, lätt B och lägre för ponny. Bed A:0 är dock tillåtet även i lägre klasser vid 'hoppning i 2 faser.

  • Bed A:1a
    Ryttare med samma lägsta antal fel i grundomgången (oftast 0 fel, men det kan vara mer) går vidare till omhoppning. Omhoppningen genomförs när alla deltagare hoppat grundomgången. Ryttare med samma antal fel i omhoppningen skiljs åt genom tiden i omhoppningen. Är tiderna också lika så är ryttarna likaplacerade. Ryttare som endast hoppat grundomgången och har samma antal fel skiljs åt genom tiden i grundomgången, är tiden också samma så är ryttarna likaplacerade.

  • Bed A:1b
    Ryttare med samma lägsta antal fel i grundomgången (oftast 0 fel, men det kan vara mer) går vidare till omhoppning. Omhoppningen genomförs när alla deltagare hoppat grundomgången. Ryttare med samma minsta antal fel i omhoppningen går vidare till en andra omhoppning. Ryttare med samma antal fel i den sista omhoppningen de deltagit i skiljs åt genom tiden i den omhoppningen. Är tiderna också lika så är ryttarna likaplacerade. Ryttare som endast hoppat grundomgången och har samma antal fel skiljs åt genom tiden i grundomgången, är tiden också samma så är ryttarna likaplacerade.

  • Bed A:2
    Ryttare med samma minsta antal fel går vidare till omhoppning, de med samma minsta antal fel i omhoppningen går vidare till en ny omhoppning o.s.v tills endast en ryttare har minsta antalet fel i den sista omhoppningen. Den med näst minst fel i samma omhoppning blir tvåa o.s.v. De med samma antal fel i den sista omhoppningen de deltagit blir likaplacerade.

  • Bed C
    Får inte finnas i 1.20 m och lägre för häst och inte i unghästklass. Får inte finnas i LB och lägre för ponnny och inte i ungponnyavdelning. Varje nedslag eller nedtramp ger 4 sekunders tillägg. I duellhoppning och i andra fasen vid hoppning i två faser är tidstillägget alltid 3 sekunder. Första olydnaden bestraffas ej, mer än den extra tid det tar. Andra olydnaden ger uteslutning. Maxtid finns inte. Ryttaren med den kortaste sluttiden (tid + tidstillägg) vinner. Vid lika sluttid kan omhoppning om första pris göras, det ska i så fall stå i propositionen. Övriga ryttare med lika sluttid är likaplacerade.

  • Hoppning i två faser:
    Första fasen består av en bana med 7-10 hinder, bedömningen är A eller A:0.
    Ekipage som är felfria i första fasen fortsätter direkt på andra fasen som består av 4-6 hinder med bedömning A, A:0 eller C. Fas 1 och fas 2 behöver inte ha samma bedömning. Mållinjen för fas 1 är startlinjen för fas 2.
    Vid lokaltävling och lägre kan (måste inte) en paus läggas in mellan fas 1 och fas 2. I så fall ges ny startsignal till fas 2 . Efter ny startsignal har ryttaren 30 sekunder på sig att starta fas 2. Tar det mer än 30 sek så blir ekipaget uteslutet ur fas 2. Ekipagens inbördes placering avgörs enligt de bedömningar som används i de två faserna. Om ny startsignal ges för fas 2 skall det stå i propositionen och i 'meddelande till ryttare.

 Läs gärna TR om du vill veta mer.


Ridsport på TV. Tips för att inte missa något!

Hej på er!
Ofta när jag skriver att jag ska kolla hoppning på TV så får jag frågor om när det är och vilken kanal och vissa suckar över att det alltid missar sändningarna.

Här kommer mitt tips för att ha stenkoll på alla kanalers sändningar.
Varje morgon brukar jag gå in på Dagens-TV och spana, väljer man ridsport i den lilla rutan där det står "välj kategori" så kommer dagens alla sändningar upp. Jag tror man kan kolla en hel vecka framåt också.
På det viset har jag alltid koll på när ridsport sänds. :)


Leta upp välj kategori-rutan...





Scrolla ner till ridsport.....





Och förhoppningvis hittar man nåt kul! :)





Träna på korta vägar. Träningstips från tidningenridsport.se.

Från tidningeridsport.se.
Sylve Söderstrand och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club


Om du tränar ofta på att rida korta vägar på låga hinder blir det inte så svårt när hindren blir större.

Mål
Ryttaren tränar på att rida korta vägar och att ge tydliga signaler vart hon eller han är på väg både före och efter hindret.
Övningen gör din häst lydig och uppmärksam och förbereder för omhoppning. Det är även en bra lösgörande övning.

Svårighetsgrad
Övningen rids över små hinder på ridbana eller utomhusbana med måtten 20 x 50 meter eller större. Hästen behöver vara på minst 1,10-nivå eller högre. Börja med låga hinder och stora svängar och minska successivt. Du bestämmer själv hur tajta svängar du vill rida.

Hinderuppställning
Hinder nummer 1 och 3 är rättuppstående hinder med en väl framdragen marklinje och nummer 2 är en oxer. Till övningen används hinder med bara bommar - det kan vara bra att använda infångare på hindren.

Övning A (se nedan)
Börja i galopp i vänster varv och hoppa hindren med kort anridning. Börja på hinder nr 1, vänd mot väggen och hoppa hinder nr 2 på diagonalen. Avsluta med att vända tillbaka från kortsidan och hoppa hinder nr 3.




Övning B (se nedan)
Starta i vänster varv och hoppa ett varv över hindren i ordningen 1-2-3 med stora vägar. Flytta ut hästen för den inre skänkeln i svängarna och "vidga vägen" och känn efter att hästen blir mjuk och följsam i svängarna.
Därefter rider du samma bana med lite snäva svängar. Ta bort två-tre språng i varje sväng. När det går bra tar du bort ytterligare ett par språng. Räkna antalet galoppsprång i varje sväng och minska antalet språng successivt så att du till slut hoppar mer diagonalt. Utmana dig själv och din häst.
Det är viktigt att du kan påverka vägen med hjälp av skänkeln, samtidigt som du använder din blick för att svänga. När du rider kortare vägar är det även viktigt att du leder mer med den inre tygeln.




Tänk på
Våga vara offensiv och fatta beslut. Var ståndaktig i ditt beslut när du rider korta vägar - du måste våga satsa. Hästarna tycker att det är kul när de vänjer sig vid att gå korta vägar och börjar själva leta efter hindren. 

Sylve Söderstrand och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club


Övning, så håller du din häst alert.

Mål
Ryttaren övar på att kunna reglera hästen i galoppen, att planera vägen och få med sig hästen i svängarna. Hästen blir lydig och smidig och uppmärksam på sin ryttare.

Svårighetsgrad
Det här är en medelsvår övning där hinderhöjden kan varieras mellan 0,50 meter och uppåt. Övningen rids i ridhus eller på ridbana med måtten 20 x 60 meter.

Uppvärmning
Värm upp hästen genom att galoppera över cavalettibockarna i båda varven (hinder 6a och 6b). Rid vartannat varv över bockarna medan du vartannat varv gör volten större och rider utanför cavalettibockarna, växlar upp tempot och rider i lätt sits. Samla upp hästen igen och flytta ut bakdelen.

Hinderuppställning
Hinder 1: Rättuppstående hinder.
Hinder 2a och 2b: Kombination (20 meter, fem-sex språng efter hinder nr 1) med en oxer och ett rättuppstående hinder med ett galoppsprång (6,8-7,3 meter) emellan. För ponny: 6,4-6,8 meter.
Hinder 3: Rättuppstående hinder.
Hinder 4: En serie som består av ett kryss med travbom framför (2,2-2,5 meter mellan travbom och hinder). För ponny: 2,0-2,2 meter.
Därefter ett studshinder 3 meter efter krysset (samma avstånd för
ponny). Serien avslutas med ett stigsprång (6,8 meter efter).
Hinder 5: Rättuppstående hinder.
Hinder 6a och 6b: Cavalettibockar på böjt spår med cirka 10 meters mellanrum.
Hinder 7: Kryssoxer med tre galoppbommar framför (avstånd 3,25
meter mellan galoppbommarna och 3 meter mellan galoppbom och hinder).

Rid så här

Övning A (se skiss ovan):
Travhoppa serien (hinder 4), fortsätt i galopp över hinder 5 (cirka 23 meter, sex-sju galoppsprång efter hinder 4). Vänd in mellan galoppbommarna på långsidan och hoppa hinder 1. Avsluta med att rida in på volten över cavalettibockarna (hinder 6a och 6b).


Övning B (se skiss ovan):
Starta i galopp i vänster varv och rid över cavalettibockarna (hinder 6a och 6b). Fortsätt över serien (hinder 7), vänd tillbaka över hinder 3, växla tempo i galopp på långsidan, vänd över ridbanan och byt till vänster galopp. Avsluta med att hoppa hinder 1 samt 2a och 2b på diagonalen.


Övning C (se skiss ovan):
Som avslutning hoppar du hela banan i ordningen 1-7.


Lotta Björe och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club
från tidningenridsport.se


Träna anridning.

Nu är det onsdagkväll, det är sent och jag funderar på en övning att lägga ut imorgon torsdag. Jag hittade en övning på tidningenridsport.se som jag vet att många har efterlyst!
Så, här är den. Varsågod!


 
Lägg ut en bom eller cavaletti i varje hörn, samt en bom innanför spåret mitt på den ena långsidan. Övningen rids
i galopp. Illustration: Hella Stening.


TRÄNINGSTIPS:
Det är lättare att göra ett bra markarbete med hopphästen om du rider en markarbetsbana. Bommar eller cavaletti används i galopparbetet för att balansera av hästen och få den att gå i en mer bärig galopp.
Om denna övning utförs på rätt sätt får du hästen att arbeta i en mer kontrollerad galopp.

Syfte
Målet med den här övningen är att du kan hålla en jämn rytm både före, över och efter bommar/cavaletti. Ryttaren tränar anridning och arbetet gör att hästen blir lydig och påverkbar i anridningen. Bommarna är kontrollpunkten; det är oerhört nyttigt för alla hästar och ryttare att träna anridningar för hitta en bra rytm.

Svårighetsgrad
Den här markarbetsövningen passar alla hästar. Om du rider en mindre rutinerad häst kan du sänka kraven.

Banan
Lägg ut en bom eller en cavaletti i varje hörn på ridbanan. Lägg även en bom innanför spåret mitt på den ena långsidan.

Rid så här
Börja med att galoppera över de bommar eller cavaletti som ligger i hörnen. I nästa övning startar du i vänster varv, rider utanför bommen/cavalettin i hörnet och flyttar ut hästen med de inre hjälperna. Gör en mjuk båge in mot mitten av ridbanan och runda bommen som ligger på långsidan. Rid tillbaka ut mot spåret och runda bommen/cavalettin i nästa hörn.

Rid ner i långsam galopp där du mer eller mindre bara "styr" hästen runt varje bom/cavaletti i första hand för dina skänklar. När hästen förstår att den ska bibehålla galoppen kan du öka kraven genom att rida en aning i sluta/tagen bakdel in mot ridbanan. Börja med ytterhjälperna så att du påverkar bakdelen en aning sidvärts. Sedan riktar du in hästen mot spåret igen och flyttar den tillbaka till spåret genom att rida öppna/skänkelvikning.

Du rider alltså sluta in mot mitten och skänkelvikning eller öppna tillbaka till spåret med hästen vänsterställd hela tiden. Det är viktigt att din vikt är med i rörelsen och att du sitter mitt över hästen. Om du har en mer rutinerad häst kan du tvära mer i sidvärtsrörelserna. Variera och nyansera hästens galoppsprång under övningen.
Efter en skrittpaus rider du övningen i det andra varvet. Övningen kan varieras med att du lägger en volt runt bommen/cavalettin i hörnet både före och efter sidvärtsrörelserna.

Variationer
Övningen kan ridas både med och utan stigbyglar och du ska variera din sits. I det här arbetet lägger man även in trav regelbundet där hästen får släppa ut överlinjen och slappna av. Rid serpentiner och åttvolter för att kontrollera att din häst är avslappnad och använder sin rygg. Hästen ska svara både för de inre och de yttre hjälperna.

Tänk på
Det här är första steget till att samla hästen och till att rida förvänd galopp. Om du ska lyckas med övningen är det viktigt att du verkligen kontrollerar att du sitter rakt över hästen, är med i rörelsen och använder ett medvetet kroppsspråk.

Sylve Söderstrand och Mari Zetterqvist Blokhuis, Jump Club
tidningenridsport.se

Övning.

En klassisk hoppövning

Fem-och-en-halvan är en övning som passar hästar på alla olika nivåer. Övningen ger självförtroende, gymnastik- och teknikträning.

Det är nästan omöjligt för hästen att komma fel på hindret, och denna övning är därför extra bra för unga och osäkra hästar.

evighets- och lydnadsbana.jpg

Det första hindret är ett inbjudande litet kryss med travbom framför. Fem och en halv meter efter första hindret ställer man upp en oxer. Rid mot hindret i trav för att avstånden ska stämma. Hästen ska vara rakställd och tempot jämnt. Efter att ha hoppat krysset ska hästen landa i galopp, ta ett galoppsprång och sedan hoppa oxern. Rid rakt fram efter hindret. Ryttaren ska tänka på sin sits och balans och låta hästa jobba själv i den mån det går. Ryttaren ska vara "så tyst om möjlig" på ryggen.

För att avancera övningen kan man lägga till ett räcke 9,5 m efter oxern. Man kan också att lägga cavalettibommar innan krysset, eller bygga ett extra kryss så att det blir en studs innan oxern.


Källa: Hippson.se och hasthoppning.ifokus.se


Övning.

Den här markarbetesövningen låter dig träna gas, broms, styrka, timing och känsla.


Kort avstånd på ena sidan, längre på andra.


Den här övningen är bra på så sätt att hästen tvingas stampa av ordentligt, vilket är bra träning för hästen, särskilt dess bakbenen. Ryttaren tränar upp sin koordination och timing, och får jobba för att hästen verkligen lyssnar på gas och broms.

Börja med bommar på marken
Börja med alla bommarna direkt på marken. Rid först över bommarna med kortast avstånd. Håll en jämn, kort galopp över bommarna, och läng sedan galoppen och kom på serien med längre avstånd. 

Byt sedan håll så att du kommer från det håll där det är längre mellan bommarna. Det blir bra mycket svårare att komma från det längre avståndet, eftersom hästarna måste sätta ihop sig och stampa till.

Hinderhöjd
Hindren i dessa övningar bör inte vara högre än 70 cm, och gärna lägre än så. Om du vill göra övningen extra svår kan du bygga vartannat hinder högt (ca 50 - 70 cm) och vartannat lågt (ca 10 - 20 cm), så att hästen verkligen får tänka efter.


källa:Hippson.se

Övning.

Övning 1
Ställ tre hinder på medellinjen med åtta meter mellan varje hinder. Använd tre bommar per hinder och börja med att lägga bommarna på marken som travbommar. För stora hästar passar det med drygt en meter emellan. Trava i serpentiner över bommarna och var noggrann med vägarna.
– Om hästen ramlar inåt i svängarna kan du göra en volt i varje båge.
När serpentinerna fungerar bra i trav kan du lägga upp ca 50 cm höga hinder. Rid sedan serpentin­erna i galopp och försök få hästen att landa i rätt galopp efter varje hinder.
– För att få hästen att landa i rätt galopp är det viktigt att du drar tillbaka den blivande ytter­axeln. Du kan även ge hästen den nya galopphjälpen över hindret.
Om hästen inte landar i rätt galopp så byt galopp genom galoppombyte eller genom att sakta av till trav beroende på vad hästen är i sin utbildning. Var väldigt noga med vägarna och rid rakt fram efter hindret så att du får så lång väg som möjligt till hindret efter. Om du slarvar med vägarna så får du ännu mindre tid på dig att rida mot hindren. Även här kan du lägga in en volt i varje båge om det behövs.
 

Övning 2
Känns galoppserpentinerna bra är det dags att gå vidare till nästa övning som är omhoppnings­svängar. Behåll hindren på samma låga höjd och rid en så rak väg mellan hindren som möjligt. Målet är att få tre galoppsprång mellan varje hinder.
– Om du har fått din häst mellan hjälperna i dom tidigare övningarna ska det gå bra att korta av vägen mycket och hoppa lite snett över hindren. Hästarna brukar kännas väldigt fina när du kommer till den här delen. Dom är kvar på bakbenen och är väldigt lyhörda för ryttarens hjälper.

Övning 3
Vill du sedan hoppa lite högre kan du höja upp hindren och hoppa lite snett på längre vägar. Prova att hoppa vartannat hinder i båge – först det första hindret för att sedan galoppera ner till det sista innan du vänder tillbaka på hindret i mitten. Lägg upp galoppen lite och låt hästen galoppera framåt utan att bli lång.
– Det här är en övning som fungerar på alla nivåer där du kan välja hur många delar av övningen du vill göra varje gång. Dom första delarna av övningen är viktiga för att klara av dom senare riktigt bra, så fuska inte med förarbetet.

 


Detta är övningar som jag själv har ridit och gillar! Jag hittade dem på stallhubo.se


Caprillibana/bom och konbana.

Bom och konbanor är alltid bra, man tränar lydnad, får hästarna lösgjorda och avspända och man kan anpassa den helt efter vilken nivå ekipaget är på.
Jag rider ofta sådana här små banor hemma och de är verkligen kanonbra!
Man kan ju som sagt variera banan i oändlighet och bygga hur högt eller lågt man vill.





Rid så här:
  • Börja i trav på långsidan och rid över cavalettiserien.
  • Vid konan i hörnet fatta höger galopp, hoppa krysshindret, bryt av till trav vid nästa kona i hörnet.
  • Trava mot krysshindret på långsidan galoppera över galoppbommarna och hoppa det rättuppstående hindret.
  • Mellan konerna på kortsidan gör halt (sakta ev av till trav några steg innan).
  • Kom fram i trav och vänd in på "medellinjen", fatta galopp, hoppa det rättuppstående hindret med galoppbom framför. Tänk på att landa i rätt galopp. Bryt av till trav vid konan på kortsidan.
  • Vänd upp på "kvartslinjen". Rid slalom mellan konerna. Tänk på att ställa hästen rätt.
  • Runda den ensama konan och vänd ut så du kommer till samma kortsida som du startade.


Övningen hittade jag på hasthoppningifokus.se

Lite trött nu.

Puh, nu är jag rätt seg faktiskt. Har ridit hela eftermiddagen och vet ni vad? Det kändes VARMT i ridhuset! :D
Äntligen.
Jag hade faktiskt foto/filmhjälp idag men det gick inte att få nåt vettigt då det tyvärr dammar rätt mycket.  Jag vågar inte vattna när det blir så himla kallt om nätterna. Salt hjälper ju inte när det är minus 20. :(
Det är ju dessutom fortfarande minusgrader på dagarna, även om solen värmer så himla skönt.
Det är väl bara att stå ut några veckor till, hellre ett dammigt ridhus än ett isridhus som inte går att använda.

Hästarna har fått jobba ordentligt idag. Jag har ridit rätt mycket dressyr med massor med övergångar, byten, sidvärtsrörelser och tempoväxlingar. Tex en långsida framåt och sedan samla upp och göra en minivolt tillbaka (nästan som en halv piruett) i hörnet och sedan byte och galopp ordentligt fram på samma långsida igen och så minivolten i nästa hörn igen osv. Även  tre galoppsprång ordentligt fram, tre ordentligt tillbaks och så tre fram igen tycker jag är bra. 
Jag brukar också göra mycket skritt-galopp-halt-trav-halt-skritt-halt-galopp mm. Jag tycker att om att känna att hästarna är ordentligt vakna och uppmärksamma på vad som ska hända härnäst.
Jag har även hoppat lite med två av hästarna idag, jag hade en linje med småhinder på ena långsidan, jag varierade mellan fyra och fem galoppsprång där och det satt klockrent varje gång. Sedan hade jag två räcken på diagonalerna (alltså ett på varje) så att jag  kunde rida på båge mellan dem eller bara som en jättestor "åtta" i hela ridhuset. En oxer stod mitt på andra långsidan för att få med lite långa anridningar och på meddelinjen en kombination med ett räcke och en oxer.
Jag satte tillslut ihop allt till en evighetsbana och det kändes kanon idag. Hästarna är så fina! Jag tror de har vårkänslor de med haha.





Nu ska jag gå ut och fodra en omgång och sen ska jag in och bara slappa! Så skönt! Det blir film, godis och förhoppningsvis Cherry Garcia från Ben & Jerrys som har kommit tillbaks igen! Ska se om den finns när jag åker och handlar sen. ♥
Enda glassen som jag verkligen älskar. Jag är ingen glassmänniska annars.

Vad ska ni hitta på ikväll?

Fortsätt maila bilder på saker ni blingat.  showjumper@live.se

OCH MISSA INTE TRÄNSTÄVLINGEN! :D

Hoppövning.

Detta är en övning som jag fick av min mms-coach ni vet. ;)
Övningen är från Hippson och den är ganska bra faktiskt. Jag lade dock till lite saker själv.
Så här ser den ut från början




Skriver mer sen om vad jag la till, försökte lägga upp en bild på vad jag hade gjort men det funkar inte och jag hinner inte mer nu!

Hoppövning.


Börja med att värma upp i trav och galopp. Ta gärna hjälp av hindren för att få hästen lösgjord, det går till exempel att rida bågar och volter mellan hindren, eller att rida skänkelvikning i ett sicksack-mönster runt hinderserien på långsidan.
I galopparbetet är det viktigt att galoppsprången både går att korta och länga. Du ska kunna lägga in åtminstone två ökningar, med tillhörande upptagningar efteråt, på varje långsida.

De allra första sprången kan du ta på böjt spår genom att rida några varv på mittenvolten - över den lilla oxern och de båda bommarna. Försök att hitta ett jämnt och balanserat tempo och gör inte för stor affär av själva hindret. Byt varv efter ett par gånger.

Därefter kan du rida linjen på långsidan två eller tre gånger. Den är egentligen byggd för tre normala galoppsprång, men med låga hinder (60-70 centimeter) kan du i en kort men aktiv galopp rida på fyra, eller variera dig och rida omväxlande tre och fyra språng.

Nu kan du testa att börja hoppa in i på linjen som du gjort förut men ta ett varv på mittvolten efter oxern. Här gäller det att hästen lyssnar på dina hjälper och inte bara drar iväg framåt.





Den sista övningen går ut på att du rider igenom serien på tre galoppsprång så att hästen får gå i normal tävlingsgalopp. Efter sista räcket rider du an på hindret som ligger på diagonalen och försöker att få hästen att byta galopp över hindret. Galoppera sedan i en mjuk båge, runda bommen och hoppa nästa diagonala hinder.





Här är en övning som är både nyttig och rolig, jag använder mig ganska mycket av olika övningar där ryttaren ska variera antalet galoppsprång.
Jag har fuskat lite här och tagit några delar från hippson.se för att hinna slänga ut övningen lite snabbt. :)

Tidigare inlägg
RSS 2.0